SANN OMVÄNDELSE?!

VAD ÄR SANN OMVÄNDELSE?! Törs du läsa? Jo, gör det, ”Sanningen sätter fri” och Jesus ger dig ”liv och liv i överflöd”!

Behövs Omvändelse överhuvudtaget kan man ju undra? Bara ordet gör att många ryggar tillbaka, icke-troende som kristna. Men, omvändelse är rent Bibliskt och även genom hela kristna historien en nödvändighet för att kunna bli frälst och ”andligt född på nytt”. Jesus första proklamation var ”Omvänd er och tro evangelium”! När Pethrus predikade på Pingstdagen var det en självklar del av evangeliet: ”När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: ”Bröder, vad ska vi göra?” Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva”(Apg.2:37-38). Det stod ”högg det till i hjärtat på dem”, d v s ett uttryck för syndanöd och ånger, vilket är ingredienser som hör till omvändelse. Petrus upprepar omvändelse- och ångermotivet längre fram i Apg.3:19-20: ”Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte”.

Paulus förkunnade helt riktigt ”rättfärdiggörelse genom tro”, men läser man all Paulus skrift så ser man tydligt att ånger och omvändelse är också en självklarhet, t ex: ”Jag har predikat, först i Damaskus och sedan i Jerusalem och hela Judeen och även ute bland hedningarna, att de ska Ångra sig och omvända sig till Gud och göra gärningar som hör till Omvändelsen”.
Även de redan kristna behöver vid behov omvända sig, det är därför Jesus säger i Matt.18:15: ”Om din broder har syndat, så gå och ställ honom till svars enskilt, er emellan. Lyssnar han på dig så har du vunnit din broder”. Likaså står det i Jak.5:19-20 såhär: ”Mina bröder, om någon BLAND ER kommer bort från sanningen och någon återför honom, så ska han veta att den som återför en syndare från hans villoväg räddar hans själ från döden och överskyler många synder”. Och i 1 Joh.1:9, ett brev skrivet till kristna står det: ”Om vi Bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet”, alltså det fanns ett villkor, d v s ”OM vi bekänner”, i Jak.5:16 står det ”Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra så att ni blir helade”.

Men, vad är då omvändelse? Är det att bara rabbla ett snabbt förlåt och sedan knalla på som vanligt i samma felaktiga hjulspår? Vi har redan konstaterat utifrån Petrus och Paulus undervisning i Bibeln att ”syndanöd och ånger” hör till. Vi får ytterligare svar detaljerat från Bibeln, i 2 Kor.7:9-10: ”Men nu gläder jag mig, inte för att ni blev sorgsna utan för att sorgen har lett till ånger. Ni blev sorgsna SÅ SOM GUD VILL, och därför har ni inte tagit någon skada genom oss. En sorg efter Guds vilja ger en ånger som man inte ångrar och som leder till frälsning. Men världens sorg leder till död”…Så vad är då en felaktig ”världens sorg”? Det är att ha sorg eller ånger över att lida konsekvenserna av sitt syndande mera än en sorg och ånger över själva synden, att ha sårat sin relation till Jesus; ungefär som när du råkat såra din käraste livskamrat så sörjer du och ångrar den skadade relationen och självfallet det dåliga du gjorde eller sade…om du bara är ledsen över konsekvenserna är det inte mycket till en kärleksrelation…

Vidare, tvärtemot den klassiska kristna tron, bejakat av tusentals år av väckelserörelser och även av forna statskyrkor så vill gärna ett mer bekvämt och ”modernt” evangelium hoppa över omvändelsen för att proklamera ”bara tro” och var välsignad. Problemet är att det då inte sker någon genuin ”pånyttfödelse” där man tydligt kan se hur en nyfrälst eller gammelfrälst helt enkelt inte lever ett kristet liv, där Andens frukter inte manifesteras, de lever ”världsliga” liv och är lika en icketroende; att ljuga och förtala är naturligt, berusa sig likaså, ingen evangelisation och nöd för de förlorade, bönelivet är obefintligt och utförs bara seriöst vid stora kriser och behov, man lever inte för och av Jesus och hans närvaro utan mättar sitt inre mestadels med jordisk, världslig förnöjelse. Idag blir en minoritet via västerlandets ”moderna evangelium” bevarade i tron av alla dem som tar emot Jesus och frälsning, medans det för 100 år sedan var de allra flesta. Man läser om 1800-talets stora folkväckelse där, i det nedsupna folket skedde radikal omvändelse och frälsning, som innebar att familjefadern tömde alla spritflaskor i omvändelse och tog inte en enda droppe mer i sitt sant kristna liv, han levde för och av Jesus.

Jag har varit med nu i 23 år ”på vägen” och har sett det mesta. Vissa vill bara ha ”det kristna” för att gagna egna intressen och behov, man ser inte en verklig överlåtelse och hängivenhet för Jesus och Hans ärenden. Ett extremexempel är en helt ny mötesbesökare som kom fram till mig efter jag predikat och hade en lista på saker han ville jag skulle omedelbart göra för honom, alltså rent praktiska, jordiska göromål…han var troligtvis van vid att utnyttja de ”dumsnälla” kristna under täckmantel av att vara kristen eller på väg att bli, såhär säger Bibeln om ”utsugare”, d v s om de som utnyttjar andra: ”varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller UTSUGARE ska ärva Guds rike”(1 Kor.6:10). Och i följande Bibelställe blir detta övertydligt: ”I mitt brev till er skrev jag att ni inte ska umgås med sexuellt omoraliska människor. Jag menade inte alla omoraliska här i världen, inte alla giriga och utsugare och avgudadyrkare. Annars hade ni behövt lämna världen! Men nu skriver jag till er att ni inte ska umgås med den som KALLAR SIG BRODER och är sexuellt omoralisk, girig, avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller UTSUGARE. Med en sådan ska ni inte ens äta”(1 Kor.5:9-11). Hallå där, detta är inte mina ord, det är Paulus i Nya Testamentet! Om vi läser sammanhanget och andra skriftställen som hör ihop, så förstår vi att detta handlande är ren Guds kärlek, varför? Därför att personen det handlade om Omvände sig och kom tillbaka på den frälsta vägen, istället för att gå evigt förlorad så räddades han, vilket han alltså inte blivit om man kört med dagens ”humanreligiösa” oandliga och obibliska sätt med att aldrig konfrontera eller påpeka synden och behovet av omvändelse…

Jag har mött, hjälpt och blivit vän med tunga drogmissbrukare som 100% bestämt sig för att sluta droga och följa Jesus, de har gjort en ordentlig Omvändelse som många präktiga gammelkristna saknar. Jag fick också se under ett par år hur särskilt tre sådana vänner blev och förblev fria och frälsta, välfungerande samhällsmedborgare, från djupaste mörker lyfte Jesus upp dem till nytt liv med Honom, det fungerade mycket tack vare en riktig omvändelse. Felet många kristna som vill hjälpa drogmissbrukare och alkoholister gör är att de inte kan urskilja vilka som verkligen vill få ett nytt liv med Jesus, som verkligen omvänder sig, istället daltar de med missbrukare, som är i bästa fall lite nyfikna och man låter sig utnyttjas; lånar (ger) pengar till fortsatt missbruk, blir privatchaufförer och uträttar massa världsliga, jordiska behov för dem. Många missbrukare är faktiskt tränade och mästare i att manipulera och utnyttja för att få tag på sitt knark eller sprit, och många kristna blir deras egen lilla bank och serviceassistent, utan att dessa missbrukare någonsin blir genuint frälsta och Jesu lärjungar. Vad jag sett fungera är klara och bergfasta gränser och regler, där huvudsakliga hjälpen är att andligt hjälpa dem till ett liv med Jesus, Han som kan frälsa, hela och upprätta. Detta sker via undervisning i Guds ord och förbön, i gemenskap runt Ordet och bönen. När relationen med Gud är etablerad och självgående för missbrukaren eller vilken som helst människa, så kan Herren gripa in och hjälpa på de mest förunderliga sätt; drogbegäret försvinner, familjerelationer upprättas, jobberbjudanden och kraft till att försörja sig själv och en massa annat praktiskt, jordiskt faller på plats, och viktigast av allt en kärleksrelation till Jesus, Frälsaren. Visst ska vi ibland ge också hjälp i annat än det rent andliga, men inte huvudsakligen och i så fall lett av den Helige Ande, i Guds vilja och ledning, inte i ett rutinmässigt utnyttjande utifrån ett icke omvänt tillstånd…

Enligt Jesu tal i Matteus kapitel 25 om ”Människosonens dom” så säger Herren att vi ska hjälpa och välsigna de hungriga, törstiga, sjuka, nakna, främlingar och fängslade, och i sammanhanget handlar det om ”dessa mina minsta bröder”(Matt.25:40); Alltså vi tar hand om kristna trossyskon, de troende i Kristi kropp som är Jesu lärjungar men som av olika anledningar är svaga eller i en utsatt situation, som t ex fängslade för sin tros skull, hungrar och törstar inte p g a att de är lata och vill inte arbeta utan p g a andra ”legitima” orsaker, är de sjuka så besöker vi och ber för dem, och är de främlingar som vi inte känner men likväl troende bröder eller systrar så välkomnar vi dem in i gemenskapen…Vi ska älska och välsigna Alla människor, t o m våra fiender som Jesus säger, men först och främst trossyskonen, och självfallet måste hjälpen vara i Guds ledning, den Helige Ande manar i oss och leder oss till de människor vi ska hjälpa. Vi kan ju inte var och en hjälpa Alla hungriga, sjuka, fängslade överallt, det skulle bli både teoretiskt och praktiskt omöjligt och i försöket så skulle vi försumma och omöjliggöra allt det andra som ingår i vår kallelse och uppdrag för Herren, som t ex tjänstegåva att predika, undervisa eller de nådegåvor du fått eller ”missionsbefallningen” att vittna och ge ut evangelium. Vi har var och en i Guds nåd utmätt tro och kraft, tid och förmåga att göra Guds vilja, det som Jesus talar om i liknelsen om ”Talenterna”, läsvärt också om detta i Rom.12:3, Ef.4:7 och 1 Petr.4:10…Så, bli inte ”utbränd” genom att gå utanför Andens ledning och kraft i det du gör för Herren.

Tillbaka till ”Omvändelsen”…Men, sann omvändelse gäller förståss alla människor, också de ”superandliga och Bibelsprängda”. Personligen låter jag mig rannsakas av Ordet och Anden varje dag, ibland är det inte alls mysigt men efteråt saligt och underbart, då Jesu kärleks närvaro och frid väller fram inombords. Om vi övar oss i att vara känsliga eller snarare uppmärksamma på vad Guds Ande talar i vårt innersta tillsammans med Bibelläsningen så vet vi när det är dags för syndabekännelse och omvändelse. Om vi struntar i denna ”helgelseprocess” så bedrövar vi den Helige Ande och vi upplever inte längre de där ”andliga strömmarna av levande vatten” inom oss, vi kan inte längre känna andligt Guds Härlighet omsluta oss, t o m Jesu frid och glädje kan börja avta och försvinna, det blir som att ”skruva åt en vattenkran” allt mer och mer, och till slut så börjar den troende inbilla sig att denne ändå har Guds närvaro fast det är någon annan främmande närvaro, som inte ”ger liv och liv i överflöd”…Åren går och denne kristne kommer inte ens ihåg hur det verkligen var då Guds närvaro fanns inombords, lager på lager av ”oandlig religiösitet” och världslighet har blivit en ”ersättningsdrog”.

Det finns t o m sådana överspända och ”teologiskt överkarismatiska” som tolkar jobbigheter och motstånd i livet och tjänsten som ständiga attacker från en arme av demoner och onda andemakter, gärna via vissa personer, när det i själva verket handlar om deras eget uppror och ovilja att omvända sig från någon grov brist eller synd i sitt liv…Visst har vi en andlig strid att utkämpa dagligen, jag är tacksam över att vår lägenhet är väldigt ”välisolerad” när vi ber…men här behövs liksom urskiljning på ”vad som är vad”. Och en oerhört viktig lärdom är att den Onde kan inte komma åt din andliga kontakt och gemenskap med Jesus genom yttre omständigheter eller andra människor eller onda makter, oavsett vad som händer så Är ”Jesus med dig i alla dina dagar” eftersom du är andligt född på nytt och Guds Ande bor i dig, i ditt innersta. Själsligt och kroppsligt kan vi lida av attacker av alla de slag från den Onde, men Anden i oss är intakt, d v s om du är frälst och pånyttfödd…Det finns bara en enda sak som kan strula till det för din upplevelse av Jesu närvaro inombords, och det är den personen du ser i spegeln…Många ”moderna kristna” gillar inte sådan här ”tuff” undervisning utifrån Guds Ord, de skriker gällt ”fördömelse” när de i själva verket råkar vara under Ordets och Andens överbevisning…Vänd Om, och få liv från Jesus! Sagt nu i verklig och sann Guds kärlek…

Amen.

Annonser